Alla inlägg under januari 2011

Av Jörgen - 26 januari 2011 17:17

Nu är det dags att släppa passet som alla väntat på. På söndag ska vi köra med våra kollegor på gymet för att se om de är så vältränade som dom säger   


Nej det är inget test det är Lotta och jag som ska visa passet för våra kollegor på Nordicclub i Kalmar. Det är dags att släppa "crosstraning ala L&J".


  


Så kära gymkollegor kolla eran mail eller lyssna med Lotta eller mig så syns vi på söndag taggade till tusen.


//Jögge



Av Jörgen - 23 januari 2011 22:56

Hemma igen efter en lång dag som började 5.20 med att mata hästarna sedan in och äta frukost och förbereda sig inför resan till Jönköping till concept för en heldag i funktionellträningens tecken. 6.30 kom Calle och hämtade mig och efter en andra frukost på MC Donalds i vetlanda så var det dags att köra lite utbildning 9.30-17.00 Robert Wärff sjukgymnast och gammal 10 kampare höll i kursen.


Vi började med teori om varför och vad funktionell träning är för nåt.


Sen var det dags för en hel del övningar. Vi började med flowin. http://www.ctr.se/shop/grupptraning/flowin/.



Kolla vilket flow han har calle. Visste ni förresten att flowin är en svensk uppfinning.


Sen var det dags för lite eller rättare sagt mycket trx övningar.


 


Sen provade vi en del bosu övningar.


  

      

Sist men inte lättast avslutade vi med kettlebell övningar.



Nu får vi se hur mycket av alla dessa roliga övningar vi kan plocka in i våra klasser på gymet. Både bosu och flowin var nytt för mig och mycket jobbigare och effektivare än jag trodde. Alltid lika roligt att få lära sig nya övningar. 


Lite mer om funktionellträning och lite klipp från klassen imorgon.


  

Av Jörgen - 22 januari 2011 23:08

Idag var det generallrepetition som dem brukar säga på teatern. Lotta jag och Carina testade vårat nya crosstraining program som lotta o jag håller på att plocka ihop. Jag tror det kommer bli kalas bra träning och roligt när vi väl släpper det den 31 januari. Ska bli intressant höra vad våra deltagare kommer tycka om passet.  Det kommer innehålla en massa roliga och stärkande övningar från olika pass. Så som kettlebells, träning med trx, medecinbollar, hantlar, hopprep, boxning... jag en massa roliga och nyttiga övningar.  Jag vi kommer ge kroppen en bra genomgång med både styrka, lite mjölksyra och konditionsträning och balansträning. Nästa vecka kommer dem sista prylarna så som agilityladder. Här har ni lite exempel på vad man kan hitta på med en agilityladder (löpstege)



  


Vi kommer även har lite trx med på passen. Har ser ni Lotta köra armhävningar. En av dem tuffare övningarna.


Under nästa vecka ska vi köra igenom ett test pass med våra kollegor på gymet så får vi se vad dem tycker om passet. Tanken är nog att det blir nästa lördag.


Nä nu måste jag gå och lägga mig för imorgon ska jag till jönköping och träna lite igen. Får väl se hur slut jag är i morgon kväll om jag orkar skriva om träningen som vi ska köra imorgon då det blir lite funktionell träning igen .


God natt gott folk




Av Jörgen - 19 januari 2011 14:37

Igår testade jag det nya crosstraining programmet på Hossmos A-lag och grabbarna har nog lite träningvärk idag och har dem inte fått det lär det väl dyka upp framåt kvällen. "Lotta det funkade kalas även om jag inte hade all utrustning ännu." Efter passet var det en av killarna som frågade om vad man ska göra om man känner av höftböjaren. Då jag inte var helt hundra på vilka övningar som är bäst. Så hem och läsa på lite för att hitta lite nyttiga övningar.


Så här grabbar har ni 7 bra övningar för just löpar musklerna ;-) Vill man ha mera info kan man köpa Malin Ewerlöfs löparbok.


För att behålla rörligheten i löpsteget är det viktigt att stretcha musklerna som böjer höften och som arbetar varje gång du drar fram benet i ett löpsteg.
Ställ dig som på bilden. Tryck fram höften, det ska dra i höftböjarmuskeln, på framsidan av höften och i ljumsken. Skifta ben. Viktigt att inte svanka, då kommer man inte åt rätt muskel.

 


Här har ni en länk till en pdf på övningarna . http://www.stadsmaran.nu/2009/info/stretching_runner.pdf


Eller så går ni till följande hemsida Marathon.se


http://www.marathon.se/news/article.cfm?NewsId=8233

//Jögge

Av Jörgen - 16 januari 2011 20:20

Gamla gubbar ska inte spela fotboll och framförallt inte alls inomhus! Jaha då var det dags igen. Efter 1 timme och 43 minuter så small det till ordentligt i vänster lårs baksida. Igår lördag den 15/1 2010 klockan 15:43 så tog årets fotbolls satsning slut igen, förmodligen. Muskelbristningen satt som en fläskläpp. Pang så låg man där på golvet och vred sig i smärtor igen. F... också att man aldrig lär sig. Nu blir det till att börja rehabiliteringen igen. Det är kanske dags att lägga skorna på hyllan helt och hållet och inse sin begränsning och inte försöka ta sig tillbaka igen. Men är man lika envis som foppa och tycker det är så jäkla kul med fotboll så måste man ju prova. Får se om jag kan sitta imorgon igår kunde jag inte sitta alls utan fick ligga och eller stå. Var otroligt jobbigt att köra bilen hem då jag inte kan sitta på vänster skinka.


Men var är då en muskelbrisning och varför tar det så otroligt lång tid att läka?


Hittade följande på nätet


En muskelbristning uppstår när en muskel för snabbt eller för långt sträcks ut och fibrerna som finns inne i muskeln brister. För det mesta innebär det även att en liten blödning uppstår i muskeln. Sker detta i samband med idrottsutövande och man är ordentligt varm i kroppen så behövs den inte kännas med än som en liten sträckning i muskeln som tillfälligt hugger till men försvinner omedelbart. Däremot kommer det när man blir kall en ordentlig stelhet, smärta och ömhet i muskeln. Detta beror på att man belastar de trasiga fibrerna och att muskeln ligger och spänner sig lite för att skydda sig själv mot ytterligare skada i form av sträckningar. Med en bra rehabilitering och behandling av muskelbristningen borde den ta cirka 6-8 veckor att läka ut. Det går dock med en extrem mängd med behandlingar snabba på läkningen, framförallt i slutet på processen. En avkortning på en obehandlad bristning med ett par veckor under en normal belastning i samband med behandling kan uppnås, detta är dock endast rekommenderat i samband med att behandling sker i samband med träning då det annars knappt är möjligt att uppnå tillräcklig täthet i behandlingarna. Det är viktigt att påpeka att det kan krävas 4-6 månader med intensiv rehabilitering vid en bristning för att åter uppnå full kapacitet i muskeln och rörelsen som blivit skadad. Detta gäller generellt sett bara vid elitsatsande idrottare då belastningen är så mycket större i musklerna än vid idrottande på amatörnivå.

Behandling

Behandlingen av en muskelbristning eller sträckning går framförallt ut på rehabilitering av muskeln för att komma igång med aktiviteten igen. Men en viss del består också i att få muskeln att släppa efter i den skyddsreflex som uppstått och som resulterar i smärta och stelhet i muskeln.

Akuta omhändertagandet

Direkt då man känner av sträckningen eller bristningen i muskeln är det viktigt att göra ett par saker, precis som vid stukningar är ledmotivet PRICE behandlingen med tryck, kyla och högläge för att minska svullnaden och blödningen i muskeln. Detta ger både en smärtlindring i själva skadetillfället men också en snabbare rehabilitering till en fullt fungerande muskel.

Rehabiliteringen

Målet med rehabilitering är att få en så bra och snabb läkning med minsta möjliga ärrbildning i muskeln. Grund delen i detta är som tidigare nämnts träning utav den utsträckta muskeln i ett tidigt stadium. En eller två dagar efter sträckning kan man vila men därefter är det aktivitet på väldigt lätt nivå som gäller. Det viktiga är att man använder en nivå som är anpassad till en själv, promenader, simning och cykling är bra aktivitet vid t.ex en bristning i låret. I och med att aktivitetsnivån i är direkt beroende av tidigare nivå av träning samt hur pass stor skadan är så är det viktigt att man lyssnar på sin egen kropp. En lättare smärta vid belastning är ingen fara men man ska ej utsätta muskeln för en sådan belastning av det börjar göra mer ont. Försiktig töjning av muskeln kan man göra redan någon dag efter skadan, under samma premisser som tidigare, väldigt lätt smärta. Belastningen och nivå skall ökas successivt i samma takt som styrkan i muskeln återvänder. Är du tävlingsidrottare så ska du på träning komma upp i nära matchnivå helt utan smärta innan återgång till tävling kan ske.

Muskelbehandling

Rehabiliteringsdelen bör kopplas samman med behandling av muskeln där man i början får en behandling inriktad på muskelavslappning och efter en vecka kan man försiktigt börja massera på muskeln. Anledningen till att vänta med massage är att man vill minimera risken för blödning i muskeln i samband med behandlingen. Självklart ska det i samband med muskelbehandlingen kontrolleras så att rehabiliteringsdelen fungerar bra och att aktivitetsnivå är på en bra nivå.

Återkommande muskelbristningar

Om man är drabbad av återkommande muskelbristningar i samma, närliggande eller muskel med samma funktion bör man söka behandling för just den delen även om man inte vill ha behandling för själva bristningen. Orsaken till muskelbristningen måste då utredas med en ordentlig funktionskontroll på muskler, leder och nerver i berört område. Man bör även göra en genomgång av träningsmängd och rörelsemönster för att hitta den bakomliggande orsaken till att muskelbristningen uppstår med jämna mellanrum. De vanligaste orsakerna till en återkommande muskelbristning i till exempel lårmuskel är funktionsstörningar i ländrygg och bäckenleder samt dålig bålstabilitet. En muskelbristning uppstår när en muskel för snabbt eller för långt sträcks ut och fibrerna som finns inne i muskeln brister. För det mesta innebär det även att en liten blödning uppstår i muskeln. Sker detta i samband med idrottsutövande och man är ordentligt varm i kroppen så behövs den inte kännas med än som en liten sträckning i muskeln som tillfälligt hugger till men försvinner omedelbart. Däremot kommer det när man blir kall en ordentlig stelhet, smärta och ömhet i muskeln. Detta beror på att man belastar de trasiga fibrerna och att muskeln ligger och spänner sig lite för att skydda sig själv mot ytterligare skada i form av sträckningar. Med en bra rehabilitering och behandling av muskelbristningen borde den ta cirka 6-8 veckor att läka ut. Det går dock med en extrem mängd med behandlingar snabba på läkningen, framförallt i slutet på processen. En avkortning på en obehandlad bristning med ett par veckor under en normal belastning i samband med behandling kan uppnås, detta är dock endast rekommenderat i samband med att behandling sker i samband med träning då det annars knappt är möjligt att uppnå tillräcklig täthet i behandlingarna. Det är viktigt att påpeka att det kan krävas 4-6 månader med intensiv rehabilitering vid en bristning för att åter uppnå full kapacitet i muskeln och rörelsen som blivit skadad. Detta gäller generellt sett bara vid elitsatsande idrottare då belastningen är så mycket större i musklerna än vid idrottande på amatörnivå.

Behandling

Behandlingen av en muskelbristning eller sträckning går framförallt ut på rehabilitering av muskeln för att komma igång med aktiviteten igen. Men en viss del består också i att få muskeln att släppa efter i den skyddsreflex som uppstått och som resulterar i smärta och stelhet i muskeln.

Akuta omhändertagandet

Direkt då man känner av sträckningen eller bristningen i muskeln är det viktigt att göra ett par saker, precis som vid stukningar är ledmotivet PRICE behandlingen med tryck, kyla och högläge för att minska svullnaden och blödningen i muskeln. Detta ger både en smärtlindring i själva skadetillfället men också en snabbare rehabilitering till en fullt fungerande muskel.

Rehabiliteringen

Målet med rehabilitering är att få en så bra och snabb läkning med minsta möjliga ärrbildning i muskeln. Grund delen i detta är som tidigare nämnts träning utav den utsträckta muskeln i ett tidigt stadium. En eller två dagar efter sträckning kan man vila men därefter är det aktivitet på väldigt lätt nivå som gäller. Det viktiga är att man använder en nivå som är anpassad till en själv, promenader, simning och cykling är bra aktivitet vid t.ex en bristning i låret. I och med att aktivitetsnivån i är direkt beroende av tidigare nivå av träning samt hur pass stor skadan är så är det viktigt att man lyssnar på sin egen kropp. En lättare smärta vid belastning är ingen fara men man ska ej utsätta muskeln för en sådan belastning av det börjar göra mer ont. Försiktig töjning av muskeln kan man göra redan någon dag efter skadan, under samma premisser som tidigare, väldigt lätt smärta. Belastningen och nivå skall ökas successivt i samma takt som styrkan i muskeln återvänder. Är du tävlingsidrottare så ska du på träning komma upp i nära matchnivå helt utan smärta innan återgång till tävling kan ske.

Muskelbehandling

Rehabiliteringsdelen bör kopplas samman med behandling av muskeln där man i början får en behandling inriktad på muskelavslappning och efter en vecka kan man försiktigt börja massera på muskeln. Anledningen till att vänta med massage är att man vill minimera risken för blödning i muskeln i samband med behandlingen. Självklart ska det i samband med muskelbehandlingen kontrolleras så att rehabiliteringsdelen fungerar bra och att aktivitetsnivå är på en bra nivå.

Återkommande muskelbristningar

Om man är drabbad av återkommande muskelbristningar i samma, närliggande eller muskel med samma funktion bör man söka behandling för just den delen även om man inte vill ha behandling för själva bristningen. Orsaken till muskelbristningen måste då utredas med en ordentlig funktionskontroll på muskler, leder och nerver i berört område. Man bör även göra en genomgång av träningsmängd och rörelsemönster för att hitta den bakomliggande orsaken till att muskelbristningen uppstår med jämna mellanrum. De vanligaste orsakerna till en återkommande muskelbristning i till exempel lårmuskel är funktionsstörningar i ländrygg och bäckenleder samt dålig bålstabilitet.

Av Jörgen - 12 januari 2011 16:10

Det här med mat är ju ett svårt kapitel? Ska man äta kolhydrater alls och hur mycket ska man igentligen äta? Alla som känner mig vet ju att jag kan äta en hel del och framförallt ofta   Är ju hungrig dygnet runt. Vi hade en rätt het debatt om detta en dag på jobbet och där inte alla var helt överens om vad och när man ska äta saker och ting. Jag lever väl lite efter att ät vad du vill men se till att träna ordentligt så funkar det ändå. Jag älskar ju bröd i alla de former men då både matbröd har blivit dyrt innehåller lite mycket socker och tomma kolhydrater tänkte jag ge mig på att prova LCHF for dummies. Bara för att se om jag kan bli av med allt mitt sötsug plus för att se om jag kan slippa vara hungrig hela dagarna. Då jag läste lite om Jonas Colting så hittade jag följande sida som jag tyckte intressant och som framförallt innehöll en hel del matnyttigt.


http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf


Sen vad som är rätt eller fel får vi väl se. Men från och med imorgon så är det ägg och bacon frukost samt minsta ned på allt mitt bröd ätanden. Så ska vi se om det gör nåt på träningen och framförallt om vi kan bli av med tvättmaskinen och hitta tvättbrädan igen.


Om man nu inte kan var utan bröd så kan man prova följande recept. Vilket jag tänkte göra framåt kväll/natten.


I stället för bröd

Har du svårt att leva utan bröd? Oopsies är ett bra alternativ. Det blir ett tekakeliknande »bröd« utan kolhydrater, som kan ätas på många sätt.

Oopsies
Receptet ger 6–8 stycken beroende på hur stora man gör dem.

3 ägg
100 g philadelphiaost
en nypa salt
½ msk fiberhusk (kan uteslutas)
½ tsk bakpulver (kan uteslutas)

  • Dela äggen så du får gulor i en bunke och vitorna i en annan. Vispa vitorna till ett hårt skum tillsammans med saltet. Du ska kunna vända bunken upp och ner utan att det lossnar. Vispa sedan gulorna och osten till en jämn smet och tillsätt fiberhusk och bakpulver om du vill, detta gör oopsien mer brödliknande. Vänd sedan ner vitorna i äggulesmeten försiktigt för att bevara luften i vitorna. Klicka ut 6 stora eller 8 mindre oopsies på bakplåtspapper och grädda i mitten av ugnen i 150 grader i cirka 25 minuter tills de har fått fin färg.
  • De kan ätas som smörgås eller användas som korv- eller hamburgerbröd. Variera dem gärna med att strö över lite olika sorters frö innan gräddning, t.ex vallmo-, sesam- eller solrosfrön.
  • Du kan även göra en enda stor oopsie som du sedan använder som rulltårtsbotten. Lägg bara på ett rejält lager med grädde och valfri bärsort.

//Så nu iväg till affären och handla.




Av Jörgen - 6 januari 2011 09:08

Så här på det nya året gäller det ju att stå väl rustad för allt som kan hända. Som 2008 då vi var utan ström i 3 dagar och hela famliljen sov i köket och hade bara järnspisen som värmekälla. Då nyttjade vi bara spisen som värmekälla men inte till matlagning. Så igår kväll då pia redan hade börjat elda i spisen så tänkte jag att jag skulle prova att laga mat med hjälp av egen ved och vedspis. Under veckan har jag varit och ätit en otroligt god pasta hos min stora lille bror på växercafe. Tagliatelle spenatsås lax. Så det får det bli tänkte så på med en kastrull med vatten och en med spenat.


  


Nu hade jag inget riktigt recept så jag googlade lite och plockade sedan ihop mitt eget recept då jag inte hade alla ingredienser hemma.


200-300 gram lax som du skär i små bitar och sedan steker väldigt lätt i pannan utan fet. "Teflonpanna"


Koka lagom med pasta i mitt fall fullkornspasta. Men det går bra med det mesta.


Spenatsåsen.


150 gr. frusen spenat.

1-2 msk vetemjöl.

2-3 msk smör/margarin.

0,5 tsk salt

1 tsk strösocker "mitt var slut så det blev pärlsocker" ;-)

1,5 dl mjölk/grädde

Peppar efter egen smak.


Gör så här

  1. Jag använder fryst färdig hackad spenat. Tina spenaten långsamt.
  2. Värm spenaten på låg värme tillsammans med en klick smör.
  3. Tillsätt vetemjöl och rör om. Krydda med salt, socker och vitpeppar och lite svartpeppar.
  4. Tillsätt grädden (går lika bra med mjölk fast blir inte lika god)låt sjuda några minuter under omrörelse. Jag hade bara mjölk då grädden gick åt till glassbomben i helgen som var.

Lägg upp pastan på tallriken på med spenatsåsen och sedan fisken på toppen.

Ett par citronskivor vid sidan om. Sen är det bara att njuta.


Här är ett recept som påminner om det jag gjorde. Som även innehåller energifördelning och hur mycket kolhydrater och protein .....


Ingredienser

300 gram 
2,5 dl 
2 dl 
 
300 gram 

Tillagning

1. Skär laxen i bitar och stek lätt utan fett på medelvärme i teflonpanna. Värm ostsåsen tillsammans med fryst spenat.

2. Tillsätt laxen då allt blivit varmt och servera med pasta och lite nymalen svartpeppar.

Näringsvärde per portion:
Energi: 490 kcal
Kolhydrater: 59 g
Protein: 28 g
Fett: 15 g

Energifördelning:
Kolhydrater: 59 E%
Protein: 28 E%
Fett: 15 E%


//Jögge.


Nä nu är det dags att gå ut pulsa i snön igen och starta upp traktorn för nu är snöovädret på väg in så det blir nog några timmar i traktorn under dagen.

  


Av Jörgen - 4 januari 2011 16:51

   Varför träningsvärk?

Nu har träningsvärken börjat lägga sig men det är snart dags att öka på den lite smått igen. Ska på body combat med Carina Bronge ikväll och då brukar man vara rätt sliten efter det. Sen är det bara hem och skotta snö igen för idag har det snöat hemma i rockneby. Tur att man numera har en stor traktor...

Hittade en text som jag hittade för ett år sedan tror jag eller om det var ännu längre sen.

Dags att börja ett nytt liv... igen? Äta sundare, motionera mera. Du sticker ut på första joggingrundan eller kör ett riktigt hårt pass på gymmet för att riktigt komma igång. En eller två dagar senare kommer den, smärtan och stelheten - den så kallade träningsvärken.

Det kanske kan vara lättare att börja träna om du vet hur träningsvärk uppstår och hur du kan undvika, eller i alla fall lindra symtomen. Jan Henriksson är professor i arbetsfysiologi på Karolinska institutet. Han berättar om vad som troligen händer i muskeln vid överansträngning.

Orsaker till träningsvärk

Ny forskning visar att träningsvärk inte är det man länge har trott, en skada på muskelfibrillerna och muskelfibrerna. Tvärtom handlar det snarare om en förstärkning av muskelfibrillerna. Därför kan träningsvärken ses som en signal på att kroppen förbereder sig för mer träning.

Hur pass mycket träningsvärk du upplever beror på hur hårt och hur länge du tränar samt vilken typ av träning du utför.

Den värsta träningsvärken får du av så kallad excentrisk träning, där musklerna arbetar under förlängning, det vill säga då du bromsar upp en rörelse. Exempel på sådana rörelser är att gå ned för en trappa, springa i nedförsbacke, benböj och armböjningar.

En bidragande orsak till värken kan också vara den svullnad som uppstår i och omkring muskeln. Svullnaden ökar trycket på närliggande strukturer, vilket ger ökad smärta och stelhet.

Hur undviker du träningsvärk

Ett av det viktigaste momenten i ett träningspass är uppvärmningen. Lederna smörjs, cirkulationen ökar och syretransporten till musklerna förbättras. Det gör i sin tur att risken för skador minskar och träningsvärk förebyggs.

Nedvarvning är ytterligare ett moment som bör ingå för att minska träningsvärken. Det räcker med att jogga eller gå i lugnt tempo i cirka fem minuter.

Viktigt att tänka på är att aldrig överraska kroppen. Ska du precis börja träna efter en längre tids uppehåll, bör du vänja kroppen successivt. Börja med lite lättare vikter eller kortare löpsträcka för att sedan bygga på träningspass för träningspass. Även om du anser dig vara vältränad kan du få träningsvärk. Det räcker med att du gör en övning där du engagerar muskelgrupper du inte brukar träna för att värken ska komma dagen därpå.

Vad göra när träningsvärken ändå har kommit

- Man får ta smällen helt enkelt, säger Jan Henriksson. Träningsvärk läker av sig själv efter några dagar. Vissa mår bra av försiktig massage, stretching och is. Antiinflammatoriska värktabletter, som till exempel Ibumetin, kan lindra tillfälligt.

För att skynda på läkningen lite grann och för att må bättre kan du tänka på en del saker. Först och främst bör du undvika hårdträning av just de områden som du har ont i. Däremot kan du med fördel jogga, cykla eller gå i lugnt tempo. Vid lättare fysisk aktivitet ökar blodflödet till den påverkade muskeln, vilket påskyndar läkningen.

Det går även bra att träna de områden som inte är påverkade. Om du till exempel styrketränar armar och axlar en dag går det bra att koncentrera sig på benstyrka dag två.

Avslutningsvis är det alltid viktigt att lyssna på din kropp. Får du ont under träningspasset: avsluta det. Gör inget du får ont av. Lider du av träningsvärk, tänk på att med bra uppvärmning och sunt förnuft kan träningen bli en skön upplevelse.

Tips och råd

  • Gå inte ut för hårt om du inte har tränat på länge. Satsa på en mjukstart. Nya rörelser eller hårdare träning ger ofta träningsvärk. Det är inte farligt, men kan kännas jobbigt dagen efter.
  • Öka aktivitetsgraden succesivt, kör till exempel inte fem mil längdskidor första dagen på skidsemestern, men kanske sista dagen!
  • Vänta med hård träning tills träningsvärken har lugnat ner sig. Lugn fysisk aktivitet som till exempel promenad, yoga och pilates kan däremot få värken att lätta.
  • Träningsvärken går över av sig själv efter ett par dagar utan att du behöver göra någonting. Det är inte större risk för skador om du tränar med
    träningsvärk. 
  • Tänk på att träningsvärken är ett tecken på att muskeln förstärks och anpassar sig. På så sätt förbereder sig kroppen för att klara mer träning. 
  • Bromsande rörelser ger mest träningsvärk. Excentrisk träning, när du springer nedför en backe eller spelar badminton, så arbetar lårmusklerna på ett bromsande sätt, så kallat excentriskt. Det ger mer träningsvärk än koncentrisk träning (till exempel vanlig löpning, spinning).
  • Värm upp och varva ned vid varje träningstillfälle för att förebygga träningsvärk och eventuella skador.
  • Gör inte något som gör ont. Om du upplever smärta under träningen så handlar det inte om träningsvärk, utan snarare om någon form av sträckning eller annan skada.

Caroline Lagerbring, journalist och medicinstuderande

Texten är hämtad från netdoktor.se


Ja nu vet ni varför det gör ont ibland.


//Jögge

Ovido - Quiz & Flashcards